Finland och Sverige, två grannländer med en lång gemensam historia, delar många grundläggande värderingar. Båda är parlamentariska demokratier med starka välfärdsstater och en tradition av internationellt samarbete. Men under ytan finns skillnader i deras politiska system, formade av historia, geopolitik och kultur. Den här artikeln jämför Finlands politiska system med det svenska, med fokus på institutioner, processer och utveckling.

Statsform – Republik mot Monarki

Den mest grundläggande skillnaden är statsformen. Finland är en republik där presidenten väljs direkt av folket vart sjätte år och har en betydande roll, särskilt inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Wikipedia beskriver hur Finland, efter århundraden som en del av Sverige och sedan som ett ryskt storfurstendöme, blev en självständig republik 1917. Sverige, å andra sidan, är en konstitutionell monarki där kungen är statschef, men med en i huvudsak ceremoniell roll. Den svenska monarken saknar formell politisk makt.

Presidentens makt i Finland

Den finska presidenten har, trots konstitutionella reformer som begränsat makten, fortfarande befogenheter som går utöver den svenska monarkens. Presidenten spelar en roll i lagstiftningsprocessen och utnämner högre tjänstemän. Detta ger presidenten en mer aktiv roll i det politiska livet än vad som är fallet i Sverige.

Grundlagar och deras förändring

Både Finland och Sverige har grundlagar som skyddar de grundläggande principerna för deras politiska system. Men att ändra grundlagen i Finland är en mer krävande process. Det krävs två tredjedels majoritet i riksdagen (Eduskunta), och beslutet måste bekräftas av nästa riksdag efter ett val, eller med fem sjättedels majoritet om ändringen förklaras ”brådskande”. I Sverige kan grundlagsändringar i vissa fall genomföras med enklare majoriteter och kortare processer. Båda systemen är dock utformade för att garantera stabilitet och skydda grundläggande rättigheter.

Parlamentarism – en gemensam grund

Både Finland och Sverige bygger på parlamentarismens princip. Det innebär att regeringen är beroende av parlamentets förtroende. I Finland väljer riksdagen, Eduskunta, statsministern, som sedan leder regeringsbildningen. Denna process liknar den i Sverige, där talmannen i riksdagen spelar en central roll i att leda regeringsförhandlingarna. thisisFINLAND beskriver hur Finlands parlament, liksom det svenska, har tre huvudfunktioner: att stifta lagar, besluta om statsbudgeten och kontrollera regeringen.

Enkammarparlament

Både Finland och Sverige har enkammarparlament. Finlands Eduskunta består av 200 ledamöter, medan Sveriges riksdag har 349. I båda länderna är utskottsarbetet centralt. Det är i utskotten som lagförslag och andra ärenden bereds innan de går till beslut i kammaren.

Partisystem och politisk kultur

Båda länderna har flerpartisystem, men med vissa skillnader. I Finland har historiska skiljelinjer inkluderat nationalitet, språkfrågan och relationen till Ryssland (och tidigare Sovjetunionen). Vaalit.fi ger en översikt över Finlands registrerade partier. Bland de historiskt mest betydelsefulla finns Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP), som liknar de svenska Socialdemokraterna, Centern i Finland (Keskusta), med rötter i agrarpartitraditionen, och det konservativa Samlingspartiet (Kokoomus), som kan jämföras med de svenska Moderaterna.

Debatt och beslutsfattande

Det finns skillnader i debattkulturen mellan länderna. Språkbruk beskriver hur debatten om välfärdsfrågor i Sverige ofta är mer ideologiskt laddad, medan den i Finland tenderar att vara mer inriktad på rationalitet och effektivitet. Detta kan tolkas som att Finland har en mer konsensusinriktad politisk tradition. Skillnader har också observerats i näringslivets beslutsfattande, där finska möten ofta uppfattas som mer hierarkiska och resultatorienterade, medan svenska möten lägger större vikt vid diskussion och förankring.

Historiska vägval och geopolitikens inverkan

Finlands politiska system har formats av landets unika historia. Efter att ha varit en del av Sverige i över 600 år blev Finland ett ryskt storfurstendöme 1809. Landet blev självständigt 1917, i samband med den ryska revolutionen. Utrikesministeriet betonar vikten av Sveriges tidiga erkännande av Finlands självständighet, vilket var avgörande för den unga nationen. Under kalla kriget förde Finland en neutralitetspolitik som i hög grad påverkades av relationen till Sovjetunionen. Sveriges neutralitetspolitik var mer oberoende.

Ålands särställning

Inom Finland har Åland, en svenskspråkig ögrupp, en särställning med långtgående självstyre. Detta självstyre, som beskrivs på Wikipedia, garanterar Ålands rätt att bevara sin kultur och sitt språk. Även om Sverige har regioner med visst självstyre, är Ålands autonomi inom Finland unik.

Demokratins utveckling i backspegeln

En omfattande forskningsstudie, presenterad på forskning.se, har kartlagt och jämfört demokratins utveckling i Finland och Sverige från 1890 till 2020. Studien belyser hur politiska kulturer, geopolitiska förskjutningar och världsekonomins utveckling har påverkat de politiska systemen i båda länderna. Den visar att demokratins nuvarande stabilitet inte är en självklarhet, utan resultatet av en dynamisk och ibland konfliktfylld process.

Kriser som prövostenar

Coronapandemin blev en prövosten för båda ländernas politiska system. En studie från Göteborgs universitet, som rapporterats på GU.se, visar att Sverige valde en mer decentraliserad hantering, där Folkhälsomyndigheten fick en central roll och styrningen byggde på rekommendationer. Finland, däremot, valde en mer centraliserad och hierarkisk modell, där politikerna tog en större och mer direkt styrande roll. Dessa skillnader speglar grundläggande olikheter i de politiska systemens struktur och förvaltningsmodeller.

Beredskapslagstiftning

I Finland aktiverades beredskapslagen, vilket gav regeringen utökade befogenheter att hantera krisen. Detta skedde i samverkan med presidenten, vilket visar presidentens fortsatta betydelse i det finska systemet. Regeringen.se beskriver hur Finland använde beredskapslagen under pandemin. Även om Sverige vidtog omfattande åtgärder, skedde detta inom ramen för den befintliga lagstiftningen, utan att aktivera någon motsvarighet till den finska beredskapslagen.

Framtiden för de nordiska demokratierna

Finland och Sverige står inför nya utmaningar. Rysslands invasion av Ukraina 2022 har dramatiskt förändrat den säkerhetspolitiska situationen i Norden. Finland har ansökt om och blivit medlem i NATO, medan Sverige i skrivande stund (2025) fortfarande är på väg. Detta visar på en skillnad i hur länderna ser på sin säkerhet och hur de anpassar sig till en ny geopolitisk verklighet. Samtidigt fortsätter det nordiska samarbetet att vara en viktig grund för båda ländernas politik. Hur de politiska systemen i Finland och Sverige kommer att utvecklas vidare, och hur de kommer att hantera framtida kriser och utmaningar, återstår att se.

Många vet att det är Sveriges riksdag som styr landet men alla kommuner har också sina egna kommunalpolitiker. Då arbetar du med politiska frågor inom din kommun. Det handlar om allt från skola till äldreomsorg och sjukvård. Vissa kommunalpolitiker blir väldigt stora profiler inom sin egen kommun. De behöver inte tillhöra samma parti som styr på riksnivå. Det beror på att riksdagsvalet och kommunvalet är två vitt skilda saker.

Ge dig in i kommunalpolitiken

Om du själv vill bli en kommunalpolitiker kan du börja med att engagera dig lokalt i ditt parti. På kommunnivå är det också vanligt att det bildas nya partier som får väldigt stor genomslagskraft. Sverige har just nu 290 kommuner och de har alla ett eget självstyre. Alla kommuner har också ett kommunfullmäktige där man fattar alla beslut.

Som kommunpolitiker representerar du invånarna i kommunen. Allt finansieras av kommunskatter och statsbidrag. Om det går lite sämre för en kommun kan den få ett så kallat utjämningsbidrag.

Går det att leva på kommunalpolitiken?

De flesta som engagerar sig i kommunalpolitik är så kallade fritidspolitiker. Av den anledningen är det ofta svårt att engagera unga människor och i synnerhet unga kvinnor. Men alla måste ändå börja någonstans. Om du gör dig ett namn i kommunen finns chansen att du kan jobba dig uppåt.

Man sammanträder normalt i kommunfullmäktige en gång i månaden. Som kommunalråd är du kommunalpolitiker på heltid eller deltid. Då har du ofta lite mer ansvar. Precis som i riksdagen så är det vissa partier som styr och vissa som sitter i opposition. För att ett beslut ska gå igenom så måste det röstas igenom av en majoritet i kommunen.

Tycker du det är väldigt intressant hur samhället fungerar? Är du engagerad i olika frågor och vill göra skillnad? Då kanske politiken är ett perfekt val för dig. Som politiker har du stor chans att påverka på lokal eller nationell nivå. Det beror lite på vilken typ av politiker du bestämmer dig för att bli. Många politiker har en eller ett par frågor som de brinner lite extra för. Då kan du också profilera dig för dina väljare.

Börja med att hitta ett parti

För att du ska kunna bli politiker måste du först hitta ett parti. Välj det parti som bäst stämmer in med dina värderingar och visioner. Du kan ansöka om medlemskap i partiet och börja gå på olika träffar. Många av dagens aktiva politiker har börjat sin karriär i ett ungdomsförbund. Dock kan du påbörja din politiska bana även om du är lite äldre.

Brinn för en viktig fråga

Ett annat sätt att få uppmärksamhet i ett parti är att specialisera sig på en viktig fråga. Det kan till exempel vara brott och straff, klimat eller skolan. Tala om för partiet hur du vill arbeta för en förändring. Om partiet delar dina åsikter kan de ge dig större utrymme att påverka.

Behövs det någon utbildning?

Du behöver ingen särskild utbildning för att bli politiker. Många av dagens toppolitiker har faktiskt ingen högre utbildning. Dock är det ett plus om du förstår lite om hur samhället fungerar. Det kommer du också lära dig när du går på träffar inom partiet.

Många politiker har även arbetslivserfarenhet som hänger ihop med deras hjärtefrågor. De politiker som fokuserar på brott och straff har till exempel en bakgrund som polis eller advokat. Men det är absolut inget måste.

Profilera dig mot väljarna

När du har blivit medlem i partiet måste du också få väljare intresserade av att rösta på dig. Idag har du som politiker väldigt goda chanser att nå ut till folket. Det är mycket tack vare sociala medier. Du kan till exempel skapa ett Twitterkonto där du delar med dig av dina åsikter i olika frågor. Här har du också chansen att samtala med människor från olika delar av samhället.

Det finns flera exempel på politiker som blivit starka opinionsbildare på sociala medier. Ett exempel är den moderata politikern Hanif Bali som idag har över 200 000 följare på Twitter.

Skillnad på yrkespolitiker och fritidspolitiker

Det är inte säkert att du kan leva på ditt yrke som politiker. Om du är yrkespolitiker får du ersättning för dina politiska uppdrag. Det får du bland annat som riksdagsledamot eller kommunalråd. Är du fritidspolitiker är det något du gör på fritiden utöver ditt vanliga jobb. Det är vanligt för de som är engagerade i kommunen.

Det pratas mycket om politik i samhället men vad gör man egentligen som politiker? Enkelt förklarat kan man säga att en politiker är med och fattar beslut och bildar opinion i olika frågor. Det kan ske på olika nivåer. Du kan till exempel vara politiker på riksdagsnivå eller i din kommun.

Att vara politiker är faktiskt inget yrke utan det är ett förtroendeuppdrag. Om du är politiker på en hög nivå får du dock ersättning. Många kan därför leva sina uppdrag till 100 %.

Så väljs våra politiker

I Sverige går vi och röstar fram politiker i ett demokratiskt val vart fjärde år. Här har du som svensk medborgare möjligheten att rösta fram politiker till kommun, landsting och riksdag. När du tar en valsedel från ett parti står det flera politiker uppskrivna på listan. Det är dessa politiker du kan rösta fram. Du kan också sätta ett personkryss för den person som du vill rösta på.

Om du själv är politiker kan du sträva efter att få så många personkryss som möjligt. Det gör du enklast genom att engagera dig i debatten och möta väljarna ute i stugorna. En stor del i att vara politiker handlar om att ha kontakt med väljarna och debattera i olika frågor.

Arbeta som politiker

Blir du framröstad i ett kommunval är det inte säkert att du kan leva på ditt yrke. Du får en viss ersättning men det är inte ofta den kan jämföras med en fulltidslön. Undantaget är om du blir invald som kommunalråd. Det brukar också kallas att man är ”kommunens starke man”.

Om du blir inröstad i riksdagen så arbetar du normalt som politiker på fulltid. Du kan antingen sitta i opposition eller i regering. En regering har också flera ministrar som alla har ett eget ansvarsområde. Du kan till exempel bli justitieminister eller finansminister.

Statsministern styr landet

Den främsta positionen du kan ha inom politiken är att bli statsminister. Det är ofta partiledaren för det största partiet som får denna åtråvärda position. Då är du på många sätt ett lands ansikte utåt. I skrivande stund är det Moderaternas partiledare Ulf Kristersson som innehar denna position. En titel som han övertog av Magdalena Andersson efter riksdagsvalet 2022. För att bli statsminister måste du har majoritet i riksdagen.