Att bli kommunalpolitiker
Många vet att det är Sveriges riksdag som styr landet men alla kommuner har också sina egna kommunalpolitiker. Då arbetar du med politiska frågor inom din kommun. Det handlar om allt från skola till äldreomsorg och sjukvård. Vissa kommunalpolitiker blir väldigt stora profiler inom sin egen kommun. De behöver inte tillhöra samma parti som styr på riksnivå. Det beror på att riksdagsvalet och kommunvalet är två vitt skilda saker.
Ge dig in i kommunalpolitiken
Om du själv vill bli en kommunalpolitiker kan du börja med att engagera dig lokalt i ditt parti. På kommunnivå är det också vanligt att det bildas nya partier som får väldigt stor genomslagskraft. Sverige har just nu 290 kommuner och de har alla ett eget självstyre. Alla kommuner har också ett kommunfullmäktige där man fattar alla beslut.
Som kommunpolitiker representerar du invånarna i kommunen. Allt finansieras av kommunskatter och statsbidrag. Om det går lite sämre för en kommun kan den få ett så kallat utjämningsbidrag.
Går det att leva på kommunalpolitiken?
De flesta som engagerar sig i kommunalpolitik är så kallade fritidspolitiker. Av den anledningen är det ofta svårt att engagera unga människor och i synnerhet unga kvinnor. Men alla måste ändå börja någonstans. Om du gör dig ett namn i kommunen finns chansen att du kan jobba dig uppåt.
Man sammanträder normalt i kommunfullmäktige en gång i månaden. Som kommunalråd är du kommunalpolitiker på heltid eller deltid. Då har du ofta lite mer ansvar. Precis som i riksdagen så är det vissa partier som styr och vissa som sitter i opposition. För att ett beslut ska gå igenom så måste det röstas igenom av en majoritet i kommunen.